Rost är båtcancer.

Man skulle kunna tro att målning ombord på ett fartyg har något med färg att göra. Nej.

En målare, ombord på ett fartyg, är typ som en cancerdoktor. Målningen skyddar stålet mot vatten och syre, som när det möter jonerna, eller elektroderna eller vad det nu är, i stålet skapar en korrison. Alltså rost.

Denna vecka jobbar jag tillsammans med kaptenen på akteränden. Vi skruvar av bromsarna på förtöjningsspelen, bankar rost, slipar, putsar, målar och skruvar ihop igen. Halv tolv äter jag lunch, byter av med Mr T, får överlämning av vad som sker på bryggan och överlämnar arbetet på däck till honom. Sedan är jag på bryggan, rättar sjökort, jobbar på min rutt jag ska planera, pluggar regler och instrument, fram till middag halv sex. Jag är så trött att både ögon och ben går i kors. Nu ska vi plugga, relger, regler, regler och så lite metrologi, säkerhet och arbetsmiljö, fram tills klockan åtta. Joo, vi ligger nu, hrm... Tre timmar efter er, ikväll ställer vi om en timme till, så klockan kommer slå åtta två gånger. Men det struntar vi i!

Men hur som haver. Nu är jag en riktigt sjöman, för jag bankar rost.
Och jag målar. Jag är en cancerdoktor.
Med skit under naglarna.

God natt!