Så är vi i sista hamnen i Turkiet för den här gången, en vecka med ankomst på kvällen, avgång på morgonen, ankomst nästa hamn på kvällen, avgång morgonen och kanalpassage är nu äntligen över! I natt någon gång lägger vi ut och sätter kurs mot Valencia i Spanien!
Sist jag var i den här hamnen la vi till sent på kvällen, när vi slängde första trossarna för att komma längs så kuppade militären. Men idag är det lugnt.

För många år sen bloggade jag om koskinn, de packas in i plast och in i en container och så kör vi dem. Om plastförpackningen går sönder så läcker det ut en gulaktig sörja som luktar det rutten ko. Och det gör det åter igen, tror vi lossat koskinn här i någon hamn i Turkiet, blir typ illamående av att gå på däcket..

Tänkte bjuda på en rolig anekdot. Vi har en kaffemaskin i mässen, en sån som man kan göra en kopp åt gången i. Någon var sugen på en Latte, så han hälde mjölk i vattentanken. Det blev nog en kopp kaffe av det, men sen fick mjölken i slangarna svalna och stå någon dag tills någon upptäckte det. Mjölken hade då blivit till en tjock vit massa och kaffemaskinen fungerar inte längre. Vissa tänker inte längre än näsan räcker... maskinen har ju en ångfunktion så man kan ånga mjölken och göra en Latte om man vill...